Min kamp

Ja, nu är jag hemkommen från Sundsvall, eller egentligen kom jag hem igår men kvällen slutade faktiskt med fest och jag var inte hemma förrän halv fem i morse. Det var hemskt längesen jag festade och det var riktigt kul. Visst, man slipper aldrig tankarna men bara det att man får träffa lite nytt folk är skoj.
Jag kan irritera mig på att jag alltid ska tänka att någon i sällskapen kan vara ett intressant "pojkvänsmaterial". Det handlar nog hela tiden om att jag vill ha bekräftelse och allt det. Det gör mig arg att det ska bli så varje gång.

Nåväl, angående resan till Sundsvall så gick det sådär. Jag hetsåt inget, men det blev naturgodis och vanligt godis båda dagarna, men under kontrollerade former, eller iaf relativt kontrollerande. Nu har jag sådana tankar igen på att äta hela tiden. jag vill bara gå ner och äta massor. Det jobbiga är att mamma ska bort snart och då är jag ensam hemma för ett tag, jag måste ta mig i kragen och klara det här!

Förresten, det är väl dag 6 idag om jag inte har helt fel, bra marie!