Egoistisk?

Igår var jag som tidigare skrivit på fest, det var trevligt. Jag kom på mig själv med att alltid vara ute efter bekräftelse. Jag vill att folk ska se mig och tänka "oj vad fin hon var". Och jag försöker alltid göra mitt bästa för att det ska bli så, nästan på ett överdrivet sätt. När jag står och pratar med en person så tänker jag hela tiden på hur jag ser ut, ska jag le? måste jag fixa till håret? Jag blir galen av det här eftersom det oftast slutar med att jag inte alls är med i diskussionen jag har med personen i fråga, jag har varit för upptagen med att tänka på mig själv. jag har alltid trott att jag var den som bara tänkte på andra före mig, men är jag i själva verket såhär egoistisk? Det skrämmer mig.

Idag ska jag inte göra något alls. Det kan hända att en kompis kommer förbi och hämtar lite saker han glömt här och då tänkte jag föreslå att vi far och hyr en film, det blir nog bra. Jag önskar att jag kunde låta bli att fokusera på godiset som finns på videobutiken bara, det är ju filmen vi ska se! Jag hoppas på en bra dag.

Kommentarer
Postat av: Lisa

klart att din dag skall bli bra. min går helt ok. jag äter mina måltider, bantar alltså inte, och mår mkt bättre än på länge.



innan jag fick hjälp, fick jag också gå till massa olika personer och berätta samma visa. så jag vet hur jobbigt du har det. men, du kommer aldrig, aldrig ångra efteråt att du sökte hjälp. för, du är värd ett värdigt liv. inte sitta inne och avskärma dig från världen. eller hur???

därför vill du även bli frisk, ta dig ur deppigheten och börja se saker och ting lite mer positiva. jag har ju fått börjat äta antidepressiv medcin. jag tar till alla medel och hjälp jag kan få för ja kände mig precis så som du beskriver dig. jag vill inte bli frisk, jag vill sitta här och äta. men de klart att detta inte var ngn sanning. hur mkt sant är dina tankar tror du? INTE ALLS SKULLE JAG TRO.

men man är så insnöat i sitt beteende, man kan inte se ngt annat. man känner sig inlåst på ngt sätt.

därför måste man ha hjälp, experthjälp. dom vet vad dom pratar om och har varit med förr. detta är en sjukdom som man kan bli frisk ifrån. det ska du och jag bli. jättebra att din hjälp snart är på väg! för som sagt, hade du haft öroninflamation så hade du sökt hjälp. ingen skillnad med detta! bulimi är en sjukdom! vi får inte glömma det. de är inget vi själva kan rå för att vi drabbats av.

ja har blivit tipssat att läsa en bok av min pyskolog, jag rekommenderar dig starkt att beställa den från adlibris. den är bra!!!

ta hand om dig!

nu skall jag ut och gå i lite affärer med två kompisar, de blir en prövning för det var väldigt länge sedan jag gjorde ngt sånt men det ska gå bra :)

puss kram

Postat av: Lisa

titeln på boken finns på min blogg :)

Postat av: Lisa

vilken medicnin äter du? jag började med sertralin i mars men märkte inget av den så har nu fått fluxutin eller ngt sånt. har inte ätit den så länge så svårt at säga exakt hur den verkar på mig än dock

Postat av: Malin

Jaf förstår precis hur du tänker. För mig är problemet att jag hela tiden oroar mig för att folk ska tycka att ag är tjock, jag vill att det ska tycka att jag är smal. Fast inte så smal att de ska oroa sig.. eller jo, jag vill att de ska kommentera. Jag älskar när andra säger att jag blivit smal.. då har jag ju lyckats.. man är så dum!

2008-08-24 @ 18:39:28
URL: http://livetochkarleken.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0