Min kamp

Idag har jag varit hos Iris, min kurator. Det gick bra, men det är svårt att få henne att förså min tankar.

En annan kul grej. Min storasyster ringde precis. jag träffade hennes pojkvän på hockeyn igår, han var där med sitt jobb. Nu hade tydligen hans arbetskamrat sagt till Lisa idag att hon har en väldigt snygg/söt syster, alltså jag. Fattar ni? Någon tyckte jag var söt, även fast jag är så tjock just nu. Det fick min dag att bli lite bättre faktiskt. Synd bara att jag inte kan ta åt mig det ordentligt och verkligen försöka inbilla mig att jag ser bra ut.

Idag är det fredag, det kommer slinka ner skit, undra om det kommer upp. Tror inte detfaktiskt.

Jag klarade det! Inget godis eller annat slisk idag. Ingen hets heller. Däremot har jag lite dåligt samvete för att jag åt två frukter på matchen och nu en stor fruktsallad, men hallå? Det är ju ingenting egentligen!
Jag är nöjd iaf, imorgon är det en ny dag och då får jag se hur jag klarar av den.

Kram till er

Jag ska klara dagen. Visst blev det en gigantisk lunch men jag har styrketränat lite också. Jag var och köpte en stor påse godis till min syster och hennes vänner som de ska ha på hockeyn men jag ska inte ha. Jag ska ta med mig massor med frukt istället!

Jympa på friskis idag också, samvetet mår bra, kroppen också, även fast jag nog skulle behöva vila lite, men det gör jag nu istället. En kort promenad har jag också unnat kroppen, i spöregn dessvärre.
Dagen har gått bra, ingen hets och bra mat, frukost, lunch, mellanmål, middag och senare kvällsmål. Det känns skönt.

En sak som känns mindre bra är att jag igår lovade mig att jag skulle sluta med godis för ett tag eftersom jag inte kan kontrollera det. Läser jag inte i tidningen att det är billigt lösviktsgodis på en affär i stan? Jodå, så nu börjar jag tänka att "jag kanske kan ändå" Och det är ju så det blir varje gång! Jag vet ju hur det slutar men jag kan inte låta bli, jag bara måste ha!!

Hur mår ni? Skriv gärna om ni vill prata, jag agerar gärna som en person att ta ut ilska och funderingar på =)

Nu har jag fått röra på mig, det var skönt. Men jag har även tittat på gamla foton, vilket inte var speciellt kul. Jag sitter och jämför med bilder från nu och jag mår nästan illa. Det är faktiskt så att man ser inte riktigt att man har blivit större förrän man får jämföra med hur man såg ut förr. Visst tycker jag att jag är tjock och jag känner att jag har blivit större men spegelbilden kan ljuga lite och ibland säga att "du kanske inte är tjock ändå, du kanske ser likadan ut som förr" Men detta brukar bara vara en ursäkt för att jag ska kunna äta.

Idag när jag for hem från träningen så tänkte jag att jag skulle berätta för mamma hur allt låg till, att jag hetsäter. Men när jag kom hem så ångrade jag mig, jag orkar inte ta den diskussionen. Ikväll känner jag att jag måste sluta med godis och sötsaker, jag kan verkligen inte hantera det!

Jag har precis hetsätit. Det var fruktansvärt! Jag åt choklad tills jag mådde illa, jag lämnade tom en liten bit. (!) Sen spydde jag, och det var lika fruktansvärt. Jag hatar mitt liv, jag hade absolut inte tänkt hetsa idag, men jag var ensam hemma så då "passade" jag på, tragiskt, eller hur? Jag brukar inte ens hetsa mitt på dagen.

Ikväll ska jag iaf på jympa, även fast jag ser ut som fan och är stor som ett hus. Jag vet att jag tjatar på att jag är less och allt det men jag vet inte vad jag ska göra. Jag sitter här arbetslös ohc måste ta tag i det på en gång, jag kan inte gå omkring utan inkomst längre, det funkar inte. Jag hatar verkligen mitt liv och jag förstör bara mer och mer för mig själv. Jag brukar ofta känna kraft till att försöka bli frisk men nu kan jag inte, för jagorkar inte. Jag vill bara ha någon som vet om vad som händer i mitt huvud och som kan prata med mig och bara sitta med mig och säga  att jaggör fel och att jag duger somjagär.

Jag är så trött, så trött.

Det är ganska lustigt ändå, för när den här helgen var slut så tänkte jag att nej, nu måste jag skärpa mig, jag kan inte hålla på att äta så onyttigt som jag gör. Det handlar inte om att jag äter godis ibland eller så, det tycker jag borde vara okej nu och då, men jag äter äckligt mycket, jag småäter inte utan jag äter HELA tiden, sen när det är slut kan jag köpa lika mycket till och äta. Det är fruktansvärt, jag förstår inte hur jag får i mig allt.
Ikväll så var det ju hockey, vi köpte hem matchen och jag och två vänner såg matchen hemma hos mig. Jag hade köpt en stor påse naturgodis och jag bakade en äppelpaj med vaniljsås. Först åt jag två relativt små portioner paj även fast jag inte brukar äta sånt när jag vet att jag ska få äta godis (jag äter ju bara mer och mer, var ska det sluta?) Sen under matchen så var det ingen av dem som åt så jag åt bara någon nu och då men tänkte flera gånger att "nej men kan ni inte fara hem nu så att jag får äta det här själv?" Ja, till slut for de hem och då började jag. Jag åt i ett tills skålen var i princip tom. "nu är jag klar för att få ut det igen, tänkte jag direkt" Mamma sov, syster sov, pappa var på väg att lägga sig så jag väntade lite tills han lagt sig också. Då gick jag på toaletten. Jag fick upp en hel del, tror jag iaf, det var blandat med mycket vatten så det kanske inte var så mycket ändå, det hela gick väl till ungefär som vanligt förutom en sak. Jag fick, och har fortfarande hemskt ont precis under bröstet, det känns som om jag har tagit i så mycket att jag har sträckt mig och andningen gör att det krämpar på höger sida under bröstet. Vad handlar det om? Jag inbillar mig säkert bara, jag är ganska bra på det.
Faktum är att jag under alla mina år som ungdom och "vuxen" har varit övertygad om att jag har någon allvarlig sjukdom, jag väntar bara på att de ska hitta den. Jag tror ofta att jag har någon stor klump i magen som är fel. Jag är ofta uppsvälld och har så ont många gånger att jag måste ligga ner hela tiden. Jag går fortfarande och väntar på att jag ska få reda på att jag har något fel, och för att vara ärlig så vill jag verkligen att det ska vara så. Tänk att få en diagnos, att kunna säga att jag har ont och problem pga detta fel, det vore ju helt underbart.

Det börjar bli så skönt att ha denna blogg nu. Jag har startat många bloggar förr men det har inte funkat, jag har inte haft något att skriva om. Nu när jag skriver om detta så funkar det hur bra som helst, jag gillar att skriva ner det jag känner utan att behöva tänka "åh nej vad ska dom tänka nu eller vad ska de tro om mig när jag skriver det här?". Jag skriver bara. Kanske är det för att jag vill att folk ska se mig och uppskatta mig, jag vet inte, men jag tror det handlar mest om att jag behöver skriva ner allt sjukt jag gör, och får höra av alla underbara människor som kommenterar att det inte är mig det är fel på alla gånger, att det kan vara sjukdomen som gör detta, om jag nu är sjuk, det är ju en helt annan fråga som jag får ta upp en annan gång. Jag har så mycket i mitt huvud som vill ut!

Ikväll blir det naturgodis, jag hoppas på att jag kan spy, jag måste!

Nu är jag hemma från den stora staden sthlm. Det har varit en bra helg, mysigt att umgås med familjen. Vi åkte dit för att se footloose som är en musikal med bland andra anna sahlene och brolle och jag säger bara en sak, herregud se den!! den var helt fantastiskt, jag har aldrig sett bättre.

Gällande maten så har det gått skit rent ut sagt. Jag har inte haft bra möjligheter till att kräkas så helgen har i stort sett handlat om att äta äckligt mycket onyttigt utan att spy upp det, och vad händer då? ja just det, man blir tjock. Så nu väntar ÄNNU mer kilon på min redan hemska kropp. Jag åt godis flera gånger per dag och jämfört med andra i min familj så åt jag äckligt mycket. Jag lyckades spy två kvällar, men det som kom upp vara bara en ynka liten del av allt jag åt. Jag känner mig äcklig idag, jag känner mig misslyckad och värdelös.
Jag var ju på psykiatrimottagningen för ungefär två veckor sedan. Jag träffade då en jättegullig dam som jag troligtvis skulle få ha som kurator. Hon var dock tveksam eftersom hon hade så mycket just nu, så hon skulle ta upp det på ett gemensamt möte i måndags, alltså en vecka sedan och efter det höra av sig om en ny tid till mig. Jag hade hoppats på att få gå en gång i v eckan ungefär. Nu har hon inte hört av sig än, så jag är väl bortglömd. Nu måste jag börja om igen och ta kontakt med dem, jag orkar inte det just nu.
Herregud vad jag vill bort från allt just nu!

Hur mår ni?

Jag klarade inte av att åka förbi godisbutiken. Det blev en stor påse! Har dock bara ätit en del, ingen hets. har även ätit morötter och dipp, fruktsallad. Det är inte bra för min vikt, verkligen inte, men det är som det är. Jag hade inte tänkt spy ikväll, jag vill, men det går inte i en liten lägenhet där alla i min närhet håller lite koll. Varför måste de veta? Det är bara jobbigt tt vara iaktagen.

helgen började dåligt, men humöret är ändå okej. det blir väl annat när man kommer til sthlm och känner den där känslan av att alla ser så mycket bättre ut än mig. Så är det jämt när jag går på stan, och speciellt då i sthlm där många verkligen ser bra ut och är smala. Jag vill ocks åvara smal!!!!

Idag åker jag till sundsvall för att sedan imorgon åka till sthlm, det ska bli skönt. Jag hoppas att mattankarna ska hållas i styr och att hetsen håller sig borta men det brukar gå ganska bra när man är sysselsatt. Vi ska gå på stan, se footloose, ta det lugnt och bara umgås, det kommer bli bra.

För att tala om annat så äter jag verkligen läkerol som godis, ett komplement? Det är fruktansvärt gott men jag får verkligen den där "hets" känslan när jag smaksar på läkerol efter läkerol... Aja, jag ska försöka strunta i det. Har klarat mig än så länge idag, ikväll blir det en kamp, en stor kamp. Vi kommer vara hos syster och hälsa på, se på hockey som är ikväll och då åker det nästan alltid fram något. Att åka in på min favoritgodisbutik på vägen ner lockar mer än aldrig förr! Jag vill ha godis, NU!

Till alla, ha en underbar helg och ta hand om er. Njut av årets underbaraste tid, hösten. Titta bara så fina träden är!

Kramar

http://www.youtube.com/watch?v=m8gjjz3LThA&feature=related


Jag gillar den!

Jag tycker mindre om när folk säger åt mig vad jag ska göra när jag VET att jag måste göra det. Pappa sa precis till mig att "marie när du kommer hem från sthlm så ska du väl ta och börja söka jobb?" JAG VET att jag måste göra det men jag vill inte. Jag blir bara arg när någon säger åt mig att ta tag i det, jag vet ju det så väl själv men jag skjuter bara upp det. Orken och viljan finns inte. Jag vill bara må bra och leva ett normalt liv. Fan också

Panik!! Jag köpte ett paket läkerol på stan och sitter och äter på dem nu och det känns som om jag kommer att bli jättetjock av just dessa, eller mer för att jag äter något jag inte hade planerat. Det är ju inte så, det vet jag, men min dagsplanering sprack. Nu måste jag kämpa mig igenom resten av dagen. Jag måste träna..men jag vill inte, jag vill verkligen inte idag!

Jag hatar alla de gånger man "måste" ta på sig anständiga kläder som tex idag när jag ska på stan och käka lunch med några vänner. Det enda jag klär mig i är jeans eller leggins när jag ska på stan och leggins är jag så less på så det får bli jeans. De är trånga och sitter tajt, vad jag än tar på mig upptill så ser jag fruktansvärd ut, jag vill inte vara så här tjock. Jag vill trivas med mig själv och jag vill kunna köpa kläder utan att de ska vara för små några veckora senare. Jag köpte ett par jeans för bara någon vecka sedan och nu kan jag inte få igen dem. Visst, de var väldigt tajta när jag köpte dem också, och jag envisades med att köpa stl 36 även fast jag nog ska ha en större stl. Jag var bara så glad närj ag provade dem att jag verkligen kunde ha en 36.a, det var ju helt underbart, sen hur de kändes på var helt bortblåst. De är inte ens sköna, det är bara jobbigt att ta på sig alla jeans jag har.
Jag måste skärpa mig, en del av mig vill bara gå ner i vikt så att byxorna passar medan en annan del vill känna att jag duger även om jag har en större storlek. Tankarna delar på sig men idag vill jag bara bli smal.

Över till något positivt, jag ska luncha med några vänner och det blir nog en mumsig sallad. Jag har klarat två hela dagar och idag ska bli ännu en sån dag!

Ta hand om er, kramar

Jag klarar mig idag igen. åt precis min fruktsallad, jag ver kligen älskar den. äpple, päron, apelsin, banan, nektarin och hallon i en blandning med lite kokos, hur gott är inte det?

Modo vann ikväll, det gör saker och ting ännu bättre!

Sov gott och ha en bra dag imorgon!

Jag måste vara ärlig nu. Mina dagar går väldigt bra nu, både igår och idag så hag jag ätit mina måltider och inte hetsat någonting men, ja det finns ett men. Jag planerar ändå för kommande dagar. jag har redan bestämt att då vi åker till sthlm på torsdag att vi ska stanna på en godisbutik (min favorit) och köpa mig en stor påse, jag ska ju inte ha!! Det kanske är anledningen till att jag klarar dessa dagar, att jag vet att jag snart ska få köra igång med mitt ätande igen, jag går ju nästan och längtar till godispåsen mer än vad jag längtar till att få fara till sthlm, idiotiskt.

Jaja, denna tisdag är iaf bra, och det får jag vara nöjd med just nu!

Jympa på hej och hå. Det var ett skönt medelpass idag och nu ska jag nog ta ledigt från aktiviteter imorgon och ta en mysig lunch med en vän på stan.

Snart är det hockey och jag är alldeles pirrig, hoppas det blir en bra match!
Märker ni att jag är på ganska bra humör? Det känns som om jag är det, för stunden. Man ska aldrig ta för givet att det håller i sig en hel dag.

Kram på er!

Idag målar jag om mitt rum, jag älskar att göra om. Visserligen har jag ett extremt litet rum så det finns inte så många möjligheter att hitta på roliga saker där inne. Men för att se det från den positiva sidan så blir det inte så farligt mycket att måla :)

Jg har hittils klarat denna dag också. En stor frukost som vanligt och nu har jag precis ätit köttfärs med qinoua och massor av grönsaker, mums. Ikväll blir det troligtvis friskis också, om jag fortfarande har lust senare. Och på tal om ikväll, vi ska nog köpa hem matchen Modo-Rögle också, underbart. Och jag ska inte koppla denna match med något ätbart! Nu ska jag njuta av matchen.

Kram!